Till detta program finns klingande exempel i form av ljudfiler (mp3) från en konsert i Floda kyrka i augusti 2003. Klicka på "mp3" vid respektive titel för nedladdning. Filerna är ca 1-3 MB vardera.

"Gaude Birgitta!" – musik från den heliga Birgittas 1300-tal

BAKVÄND 1300-TALSHYLLNING TILL DEN HELIGA BIRGITTA

Musikgruppen Scaramella firar Birgittajubileet med musik som hon inte tyckte om!
Lagom till den heliga Birgittas 700-årsjubileum ger oss stockholmsgruppen Scaramella chansen att uppleva en provkarta av det bästa ur 1300-talets musik. Det handlar om musik som Birgitta mycket väl kan ha hört under sina resor i Europa, men som hon sannolikt inte rekommenderade för lyssning!

Det är Jungfru Maria som står i centrum, precis som i Birgittas uppenbarelser och föreställningsvärld. Vi får höra ett par av de sånger, som sammanställdes för att sjungas i det kloster som Birgitta planerade i Vadstena. Men kring dem bjuds vi på 1300-talsmusik av helt annan karaktär: Här finns dansanta pilgrimssånger och nedskrivna instrumentalimprovisationer. Här firas Maria i avancerad flerstämmig musik både från kretsarna kring parisuniversitetet och från det luxuösa hov på Cypern, som Birgitta flera gånger besökte. Vi hör kyrkomusik från digerdödens Rom och Florens, tillsammans med beställningsmusik för de allt annat än andliga påvar, kardinaler och biskopar som så ofta var måltavla för Birgittas kritik. Och musik där Jungfru Maria, liksom i Birgittas uppenbarelser, låter sig värvas på den engelske kungens sida i hundraårskriget.

Musiken framförs av Scaramellas tio röster tillsammans med deras kopior på medeltida instrument som luta, psalterium, pommer, vevlira, fiddla och blockflöjter.

*  *  *

Birgitta själv godkände ingen musik där man ”höjer rösten mera för åhörarnas skull än för Guds skull”, utan enbart den kyrkosång som liksom i hennes kloster skulle underordna sig Guds ord genom att vara ”ärbar, allvarlig, enstämmig och i allt ödmjuk”.

Ändå anar man här och där i texterna att hon innerst inne uppskattade stora musikupplevelser. Även om orgelspel inte fick förekomma i hennes kloster, skriver hon att det är ”ljuvt och gott att höra och icke strider mot goda seder”. På ett annat ställe beskriver hon hur Gud såg den utvalda Jungfru Maria ”liksom en fin psalteriespelare skulle tycka om ett ännu inte färdigbyggt psalterium, vilket han förutser en gång kan komma att ljuda vackert”. Och i en vision av en nattvarden ”syntes det mig som om solen, månen och stjärnorna med alla planeter och alla himlar, där de välvde sig och kretsade, växelvis uppstämde ljuvt klingande melodier. Ja, alla slags sånger hördes, och oräkneliga musikinstrument av olika slag syntes, vilkas underbara välljud sinnet omöjligen kan fatta och beskriva.”